Jo, den vänstra rumpan i förra inlägget är min... på denna bild är båda mina....med 2 års mellanrum!.....nu kommer det igen, ett inlägg som skriker
"din lilla korkade brutta"....
(hehe...men det bjuder jag på)
men jag FÖRSTÅR iaf inte, jag känner mig totalt genomblåst när jag faktiskt står där i provhytten och får på mig en klänning i strl XS!!
Äskling frågade igår om man någonsin glömmer bort att man varit stor?.....
Svaret är så otroligt enkelt, man glömmer ALDRIG!....
....snarare tvärtom, man ÄR fortfarande en tjockis för nånstans i skallen försvinner det inte trots att man såklart ser i spegeln att man inte längre är speciellt tjock.
Försöka förklara varför de är så......ja,jag kan de inte!
Men förmodligen för att jag så många gånger har stått i den där jävla provhytten och kämpat för att inte börja lipa när man ser sig i spegeln. Hur hatet fullkomligt sprutat ur öronen för det enda man sett är en stor jävla ladugårdsvägg i spegeln....
Det var ju den världen jag levde i och aldrig någonsin kunde jag väl drömma om att komma därifrån....man hoppades o drömmde såklart....
Jag fantiserade hur de skulle vara för det var just var de var...fantasi, för smal hade jag ju aldrig varit!
Sen när man väl blir det, ja då förstår man inte...
Jag har iaf köpt allt tjejjen har på sig på reklambilden...varför inte liksom...
9 kommentarer:
d saknas det dära hon hade runt halsen!
Köpte du inte schalen?/karina
d saknas det dära hon hade runt halsen!
Köpte du inte schalen?/karina
Jo men visst! En gång tjock.... Men visst är det nästan en euforisk känsla när det FAKTISKT går att komma i en XS, S eller 36? Hade vi trott det fär två år sedan?
BRA JOBBAT!
Kramar i massor till alla smalisar!
Kram
karina>>> den var slut, så jag har skickat efter den från nätet! hehe...
pernilla>> ja de är de verkligen, fast jag förstår iaf inte riktigt!
kram
Sa jag WOOHOOOWOOOOOHOOO?!?! Annars säger jag det nu: WOOHOOOWOOOOOHOOO!!!
Tjusigt!
Nu kanske det är dags att bygga lite muskler. Skulle vara skitsnyggt på dina armar. Men visst var det väl så att du int tyckte om att träna, eller har jag helt snurrat bort mej.
Grattis föresten till operationsdags. Låter ju helknäppt att skriva så ser jag när jag läser. :-)
malin>> förr gillade jag det inte, du har helt rätt....och fortfarande så är de precis som att jag inte finner tid - men jag har blivit bättre och tanken är att mina armar ska bli mer vältränade, för då får jag bort hänget. Ska prata med vår personliga tränare på jobbet, han ska få lägga upp ett träningschema för mig för att på bästa sätt få till det!
Tackar, känns fantastiskt o skrämmande på samma gång!
Hej vännen!
Vilken snygg klänning!
Du har rätt i att man aldrig aldrig glömmer att man varit en tjockis. Det kvittar, man ställer sig i provhytten, provar små kläder, kommer i dem och det ser ljuvligt ut.
Men nånstans i tanken är man alltid där. Och ser alltid till att det finns gott om plats när man ska tränga sig fram, eftersom man tror att man fortfarande tar jättemycket plats.
Kram
/troi
Snyggt! Nu blev jag sugen på att köpa ett likadant set. :-)
Skicka en kommentar