Usch...

stackars älsklingen, jag är verkligen ingen lätt människa att leva med. Vi pratade innan om hur vi ska möblera radhuset, vi vill ju göra om det gemensamt så det känns som vårat. Jag har hittat en soffa som jag fullkomligt älskar men just nu har vi inte råd, jag försöker med alla lösningar komma på hur jag ska kunna köpa den.... (avbetalning är uteslutet)

Jag blir så uppihejsan att jag inte helt enkelt tänker logiskt tillslut, jag förstår att hon ruttnar. Hon är lite för klok ibland bara, hon tycker att vi fokuserar på att få klart ett rum i taget.... och innerst inne vet jag ju att hon har fullständigt rätt i det. Hur bra skulle de bli att ha en sängstomme och en snygg soffgrupp men inte ha råd med madrasserna?... jaja, johanna i ett nötskal. Ivrig är bara förnamnet....hehe..

Sen skär vi oss lite i de att jag lever efter att "det löser sig", i 30 år har de nämligen alltid gjort det... medans älski vill ha stenkoll,in i minsta detalj. Planerat och strukturerat. Jag är nog en av de mest spontana och impulsiva människor som finns, ibland inte alltid jättelyckat!
Fast vi kompletterar varandrar väldigt bra trots våra olikheter, för i det stora hela är vi väldigt lika.