På fyran är ett program om fattiga indiska kvinnor som ställer upp som surrogatmammor åt västerländska par som på ett eller annat sätt inte kan bli gravid. Även åt gaypar. Jag står lite kluven, det är samtidigt fantastiskt att se de lyckliga föräldrarna....
Fick följa två amerikanska (hetero) par där kvinnorna hade haft livmodercancer och kunde således inte bli gravida men fortfarande hade äggen intakt - så det vart ju deras biobarn fast buret av annan kvinna.
Gayparet får donerade ägg från hemlig donator som sedan befruktas av en av männen och sedan in i en annan kvinna för graviditet. Surrogatmamman får inte ett ägg utan 4, så det kan altså bli en tvilling eller mång-graviditet.
Första minutrarna tyckte jag att det var helt underbart att de funkar och att de finns, men ju mer jag tittar desto mer avtagande blir jag. Dessa kvinnor gör det för att överleva, för sina barn så att de kan gå i skola....
Det är en skam så dom isoleras från familj barn och vänner under hela graviditeten. Det ordnar sjukhuset åt dom, de hyses in i en lägenhet i 9 månader....
En kvinna hade sån havandeskapsförgiftning att hon vart blind.....
Att de görs i inden är ju pga priset, de är tydligen väldigt billigt och smidigt... man hyr helt enkelt en livmoder! De är så de kallar det....
Men till vilket pris kan jag undra?
Är detta etiskt försvarbart?!....
1 kommentar:
Ja du,kollade också på den dokumentären och är kluven jag med. Det är både fruktansvärt och helt underbart för dom föräldrar som inte kan få själva.
jag reagerade på att mamman som var där och hämtade sin lille son knappt hade ögonkontakt med "livmodersmamman" Inte en blick gav hon henne när hon gick förbi med sonen i famnen.
Skicka en kommentar