Har nu varit på sjukhuset, det är så förbannat orättvist. Där ligger min annars så sprudlande levnadsglada Tina som ett lite paket, hon som nästan alltid hade massa kloka saker till övers. Hon som fick mig att stå kvar på jorden när allt började gunga! Vi som delade en flaska rödvin i soffan och somnade i varsin ände. Hon som filmade mig ovetandes när jag skulle pinka...oj va vi skrattade! Du är min solhjälte!
Vi hade planer, minns du T...vi skulle ut och resa du, jag och barnen.
Nu blir det inte så, du reser före mig - men du håller väl en plats till mig?....
För en sak är säker, vi kommer oavkortat till samma ställe du o jag.
men jag vill inte att du åker, inte DU! .....inte nu! Jag vill att du bara sätter dig upp, drar av ditt underbara skratt och säger " får jag inte röka nu ställer jag till världens scen"......
men jag vill inte att du åker, inte DU! .....inte nu! Jag vill att du bara sätter dig upp, drar av ditt underbara skratt och säger " får jag inte röka nu ställer jag till världens scen"......
Jag fick en tatuering av T i 30 årspresent, en muntlig....vi fann inte tid att göra den - men de var evighetsymbolen....ni vet, en liggande 8....
De är för våran vänskap sa hon,vi ska ha varsin!....
...de blir till att göra den själv nu, för dit ska den!
...de blir till att göra den själv nu, för dit ska den!
Jag älskar dig, men de där vet du ju!
7 kommentarer:
Hej Johanna! jag känner med dig. Fick besked vid middagstid att min Farmor somnat in idag. Hon fick cancer...dog alldeles FÖR tidigt. Jag är inte bra på att ta farväl, klarar inte det! Väljer istället att säga - vi syns igen, någon annanstans... Kram
Där är våran retiretitetsticka till hunebunney urping!
Ont gör det, orättvist är det...
Håller med ovanstående, inte farväl, eftersom hon kommer spara en plats för dig, utan vi ses - någonstans någongång.
Många kramar till dig vännen min
*kramar om*
Kändes skönt att ha dig och Donna där idag, hade nog inte klarat av att åka till henne själv.
Du betydde så mycket för Tina och hon pratade med mig ofta ofta om vänskap, vem man kan lita på och ärlighet. Du är en sann vän Johanna.
Nämen, VAD är det som hänt/händer??? :-(
Det är så overkligt, tina kan liksom inte bara försvinna...hon är ju för levande för det!!
Vero> Tack själv, det va skönt att ha er där! Jag vet att hon kände att vi var där!! De kändes bra mitt i allt elände....
*kramar om* =(
Det är hemskt.
Ordet sorg får en helt ny ionnebörd. Djupet i ordet blir ett helt annat när man förlorar nån som man står så nära.
*krama*
Hon kommer alltid att leva vidare inom/genom dig. Så sluta inte leva!
För det vill hon absolut inte.
KRAM ♥
Skicka en kommentar