25 mars, 2009

Jag kan inte sova...

vaknade nu och kände ett sånt vrede. Hur är de möjligt? Att baka in mig i sitt egna dåliga mående o beteende? "Ställ dig högre än de där joey" hör jag T säga åt mig, för de är precis dom orden hon hade använt. "du ska fan inte bemöta såntdär, DU och JAG vet och det är huvudsaken" hade hon fortsatt......

En del av mig vill ju försvara mig, tala om sanningen.... men va tjänar det till....


Från Tina!

"Åh du fina Johanna. Du gnistrande lilla solhjälte. Tänk att inte alla SER vem du är. Men jag är glad att jag gör det. Jag hög aktar dig. Tack för att du stått vid min sida, tack för att du aldrig pratat illa om någon, tack för att du stöttat mig även om jag valt tokigheter i bland. Tack för att du är den du är. Du berikar mitt liv och ger mig tro på människan. Tack."

11 kommentarer:

Anonym sa...

Att andväda andra för att skona sitt egna dåliga samvete är en förmåga som tyvärr mänskligheten har och man måste se "över" dessa varelser. Jag är ju tyvärr för snäll och vill se det goda i folk så jag hade nog tyckt mest synd om de personerna. Att de inte är så pass att de kan gå över trösklen utan att dra ner(med) någon annan. förstår du!! synd om dem att de inte fattar lives mening liksom.

Anonym sa...

Förlåt, men den där jävla idioten A... Om man inte förstod att han var psykiskt-sjuk så skulle man vilja säga ett och annat! Men han kan vrida på varje ord bäst han vill för han trollar bara bort sig i sitt eget psyke där han är den enda som tror sig förstå människan.

Att hänga ut människor även om dom är dömda för ett brott är för honom lika illa som gärningen dom dömts för. Så vad säger inte det om honom? Jo, att han borde få tala med någon. Att han behöver hjälp för den mannen är långt ifrån frisk! Men hur talar man om för en sjuk att han inte är frisk...? Det är bortom hans fattningsförmåga. Jag lider med honom och hans nära.

Tack för ordet!

G

Anonym sa...

Ville bara säga att jag tänker på dig. Kram Mona

Anonym sa...

Hej. Jag känner inte dig, och inte T heller, men jag läste den bloggen där du hängs ut på ett fult sätt. Jag försökte kommentera där men det gick inte. Vad jag skulle ha velat säga, men inte kunde där men kanske får säga här är att även om jag inte känt T så tror jag inte att hon velat att ni gör så här mot varann. Jag skulle inte vilja att min död gav människor som på olika sätt varit viktiga för mig orsak att fortsätta / börja bråka med mig som slagträ. Jag skulle, om jag var henne, önska att ni kunde låta varandra vara ifred. Ge kärlek till dem av varann ni kan, ni som funnits i hennes liv och på olika sätt varit viktiga, ge kärlek och stöd där ni kan men låt bli att göra varann illa. Jag tror inte att hon vill det. Jag tror inte att NÅGON skulle vilja det. Att bli uthängd som du blir är fruktansvärt, och man blir kränkt. Men det står för HONOM, och inser han inte att han gör det mot henne också som han gör mot hennes vänner, så är det ändå HAN som ska leva med det. Hoppas ni kan stötta varann och finnas där för varann i sorgen och smärtan, ni andra, som kan låta bli att falla i fällan att kasta skit och söka syndabockar. Kram

Anonym sa...

Usch vad tråkigt med din vän T. Många varma kramar till dig Johanna.

Anonym sa...

Fy då fattade inte försen jag läste dessa inlägg att du blivit "ut hängd" av någon. Det är aldrig kul. Men lita till dig själv, som du skrev ha du din sanning så har jag min. du kan väl inte göra annat =(

Anonym sa...

Jag läste den bloggen där du blev uthängd. Känner dig Johanna.
Det är inte du som beskrivs där. Du vet, jag vet, T vet och alla som känner dig vet.

Det är kränkande och säger mer om den personen än om dig.

Jag tror inte heller att T skulle vilja att det hölls på på det viset.

Kram

Anonym sa...

Jag kan säga att det ÄR Johanna, så som hon bemötte MIG som hängs ut där - och det är inte första gången som hon gör så.

- Märkligt att man tycker att det är fult att hänga ut någon genom att ifråga sätta deras beteende, och samtidigt rättfärdiga vad som skrev och var upploppet till det inlägget.

JAg hade ingen ilska, inget ont när jag ställde min fråga till Johanna om hon kunde ge mig mer info, och vad hon sedan sa till mig och memötte mig med var vidrigt och lågt - hon utnyttjade Tina till att slå mot någon som hon, Johanna, själv inte gillar.

Det är så trist att det skall rättfärdigas att behandla andra människor på ett vidrig sätt, och sen klanka ner på den som blivit sårad.

Jag VET att Tina inte hade uppskattat något av det. Tina hade velat att man svarat med hyfs och omtanke. Det var Tina. Det ÄR Tina.

~Johanna~ sa...

Morris>> Att du ens går in hit och försöker på nåt sätt försvara dig blir bara för mkt.

Det jag svarade dig var att jag inte ville prata med dig om Tina. Att du får söka informationen på annat håll.

Men jag är ju roten av all onska, jag vet att du tycker det och att du alltid tyckt detta.

Tina avskyr när man skriver om personer och går till personangrepp i bloggen, hon hatar det.

Det är så, för mig är du ingenting och jag har aldrig gått på dina fina ord. Att du nu försöker få mig att framstå som en iskall-idiot får helt enkelt vara, förhoppningsvis förstår ju folk ändå.

Jag tänker inte bråka med dig, jag vill inte ha med dig att göra.
Jag tänker inte sitta här och berätta om allt jag vet och hur mkt jag avskyr dig för allt du gjort. Jag vet, de räcker för mig.

Anonym sa...

Johanna, härligt att se att du vågar blotta denna sida som du visade mig även här inför dina vänner.

Om du tycker att du framstår som en iskall idiot, så är det din känsla - jag har bara skrivit vad jag kände utifrån hur du bemötte mig.

Trots din och min historia, så kontaktade jag dig för att jag visste att du satt på mer information och jag trodde att man kunde bortse från allt sånt i den sorg som vi båda känner.

Så jag frågade dig helt enkelt: "Vad heter det som Tina fått?", varpå du svarade på precis samma sätt som du gör här.

Du anklagade mig för det som varit mellan mig och Tina, för att jag var en av orsakerna till att hon låg där hon låg, för att jag inte hade hört av mig (Men vet du vad - jag och Tina hördes så sent som för någon månad sedan - och jag skickade ett SMS till henne förra veckan, när jag först läste att hon var så sjuk som hon var, så snälla. Prata inte för Tina, även om hon inte kan tala nu)

Du utnyttjade hennes situation till att trycka till mig för vad du själv känner om mig - DET var det som mitt blogginlägg handlade om. Just den Johanna som du visat mig så många gånger.

Så trist att du väljer att dra in Tina i det, och göra en sån här situation kring det, när det egentligen skall handla om att minnas Tina och stötta hennes familj.

Jag vet att du och Tina hade en oerhört fin relation, jag vet att jag sårade henne också - men du vet inte egentligen vad vi hade under vårt år, vad vi hade efter, och framför allt vad jag känner. Ändå anser du dig ha rätten att gå på mig.

Jag vet att Tina ogillade att man hängde ut folk, men jag vet också att hon hade sin egna hemliga blogg där hon ockås gjorde det, och innan jag skrev mitt inlägg så hade jag pratat med flera personer om min känsla, visat din och min msn konversation och mitt inlägg och alla tyckte att det var ok att skriva det. Alla la till orden: Det är din blogg och dina känslor. (Jag har dessutom stängt av kommentarerna sedan en bra tid tillbaka, just för att inte dra in vänner och bekanta i saker där de inte skall behöva ta ställning, eller att någon skall tro att jag sker sympati eller medhåll.

Det är mina tankar och känslor.

Du får ha din sorg, dina minnen av Tina, bara trist att du vill frånta mig mina och förringa dem.

~Johanna~ sa...

Du är fantastisk, helt makalöst bra att vända ord till din egen fördel. Nu får de vara slut Andreas.